Brooktorpsgården

På Kyrkogatan i centrala Halmstad ligger Brooktorpsgården - ett av de hus som Hallands Museiförening i början på 1900-talet räddade från att rivas. Numera ägs Brooktorpsgården av stiftelsen Hallands Länsmuseer. Hallands Konstmuseum, som ansvarar för verksamheten i fastigheten, arrenderar i sin tur ut lokalerna till Kafé Brooktorpsgården.

Historia mitt i Halmstad

Brooktorpsgården hör till Halmstads äldsta hus, men exakt hur gammal gården är vet man inte. Bostadshuset är dock uppfört i den korsvirkesstil som var vanlig under 1700 talet. Namnet Brooktorpsgården tillkom efter en renovering 1948 och syftar på den medeltida föregångaren till Halmstad som bar namnet Brooktorp. Kvarteret som gården ligger i har samma namn, och vissa forskare anser att den medeltida staden kan ha legat i samma område.

Vem bodde i huset?

Ägare till fastigheten har genom åren omväxlande varit personer sysselsatta inom sjönäringen, arbetskarlar och jordbrukare. Den första dokumenterade ägaren var tullnären Johan Bostelius. En tullnär var ”cronobetjänt”, vilket i dag ungefär motsvarar en statstjänsteman. Bostelius ägde ett hus beläget på denna tomt omkring 1650 – 60. Vi vet väldigt lite om vilka som ägde Brooktorpsgården under 1700-talet. Från 1800-talet finns däremot kunskap om de som har ägt och bott i huset. Boddrängen Anders Nilsson köpte fastigheten 1876. Hans dotter, småskolelärarinnan Augusta Josefina Nilsson, tog sedan över Brooktorpsgården. 1918 sålde hon gården till Hallands museiförening, som fortfarande är ägare, nu under namnet stiftelsen Hallands Länsmuseer. 

Hur bodde man i Brooktorpsgården?

De som bodde i huset hade mindre bostadsyta än vad man idag får intryck av. Övervåningens ”högloft” är en sentida inredning. Det var fram till sekelskiftet 1900 oinrett och användes troligen som förråd. Om inte den knutinramade uthuslängan funnits, med sitt någorlunda rymliga kök, hade nog trångboddheten vart påtaglig. Den nästan representationslika känslan vi idag förnimmer, kan knappast de forna besökarna ha känt.

Utomhuslängan

Utomhuslängan är byggd i omväxlande knuttrimning och skiftesverk, vilket är en ålderdomlig byggnadsstil. Förutom köket inrymdes stall och förrådsutrymmen i denna del.

Vad är ”original”?

Brooktorpsgården har renoverats och förändrats åtskilligt under årens lopp, och nästan hela den inredning som vi ser idag är från 1948. Trots detta är atmosfären bevarad och Brooktorpsgården förblir den kulturmiljö, som med sin historia och stämning för oss långt tillbaka till en annan tid.

Brooktorpsgårdens ägarlängd

1600-tal
1650-60 Johan Bostelius, tullnär
1669 ca Bostelii barn
1670 talet Anders Tingelman (Bostelii svärson), tullförvaltare
1679- Tingelmans barn
1679-1698 Magnus Turbelius, slottspredikant.

1700-tal
1700-1738 Okänt
1738(?)-50 Jacob Esbiörnson
1778-1779 Bengt Swenson, arbetskarl
1788 Johan Johansson, arbetskarl
1790(?)-1803 Aspergren, snickare

1800-tal
1803 Johan Ekberg, skeppare, med hustru Bengta Olsdotter
1846 Bengt Ekberg, pastor
1849 P A Hjelmström, tulluppsyningsman
1849 Johannes Larsson, fånggevaldiger
1866 Lars Bernhard Larsson, jordbrukare, med hustru Joh. Elisabeth Jönsson
1876 Anders Nilsson, dräng, samt Neta Kristina Magnusdotter (senare Nilsson), piga.

1900-tal
1913 Neta Kristina Magnusdotter
1916 Augusta Josefina Nilsson (dotter till Neta Kristina Magnusdotter), småskollärarinna
1918 Hallands museiförening

Källa: Brooktorpsgården av idag - en lång historia.
Forskningsarbete av Johan Dahnberg för Hallands länsmuseer 1997